Situationsplanen visar var byggnaden står. Relationsritningen visar vad som ligger under den: vatten, avlopp, el och fiber. Kommunen ber om den när något ska grävas ner, och ordet är deras, inte ditt.
Det vanligaste är att den efterfrågas i tre lägen: när du anlägger ett enskilt avlopp, när du borrar för bergvärme, och när ett bygglov ska slutredovisas. Då vill kommunen se var ledningarna faktiskt hamnade, inte var de var tänkta att ligga.
Namnet varierar. "Yttre relationsritning", "VA-plan", "ledningskarta" och "situationsplan med ledningar" syftar i praktiken på samma handling: tomten uppifrån, med det som ligger i marken utritat och måttsatt.
Skyddsavstånd i meter står inte här. De sätts utifrån markens genomsläpplighet och grundvattnets riktning, och din kommuns miljöförvaltning är den som avgör dem för just din tomt.
Samma väg som situationsplanen: läs in kartunderlaget, klicka ut tomtgränsen en gång, och rita sedan ledningarna ovanpå. Sju typer finns färdiga: el, tele och fiber, vatten, spillvatten, dagvatten, fjärrvärme och gas, var och en i den färg och det streckmönster som är vedertaget i branschen.
Längden på varje sträckning räknas ut medan du klickar, och brunnar och andra symboler får sina avstånd till tomtgränsen automatiskt. Du drar alltså inga måttlinjer för hand.

Färgerna följer branschkutym men är inte juridiskt bindande, och en ritning är inte en utsättning. Beställ ledningsanvisning från Ledningskollen innan du gräver. Det är gratis, och det är den enda uppgift som gäller i marken.
Öppna kartan du fått från kommunen, sätt skalan och placera byggnaden med exakta avstånd till tomtgränsen.
Öppna ritverktyget