Situationsplanen
Tillbaka till ritningen

Så ritar du din situationsplan

En situationsplan visar tomten uppifrån med byggnaderna utsatta. Det kommunen framför allt granskar är avståndet från det du vill bygga till fastighetsgränsen, och därför är hela verktyget byggt kring just det måttet.

Skaffa ett kartunderlag

Beställ en tomtkarta eller nybyggnadskarta från din kommun. Du får oftast en PDF från kommunens karttjänst, med kartan i en angiven skala som 1:400 eller 1:500. Spara filen, för det är den du bygger vidare på.

Importera kartan och sätt skalan

Dra in filen på ritytan. PDF, PNG och JPEG fungerar. För en PDF vet appen sidans fysiska mått, så det räcker att välja kartans skala. För en bild behövs antingen bildens upplösning eller en kalibrering mot ett känt avstånd.

Att kalibrera: klicka två punkter med känt avstånd, till exempel skalstockens ändar, och skriv in hur långt det är i verkligheten.

Läs kontrollmåttet längst ned i dialogen. Ser siffran orimlig ut är skalan fel, och då blir varje mått du sätter efteråt också fel.

Dialogen Sätt skalan med flikarna Kartskala och Kalibrera, fält för kartans skala och bildens upplösning, och kontrollmåttet Underlaget blir 105,83 m × 74,08 m.
Kartskala eller kalibrering, och kontrollmåttet längst ned. För en PDF räknas skalan ut exakt.

Rita tomtgränsen

Klicka runt tomten längs de streckade fastighetsgränserna på kartan. Det är den här polygonen alla avstånd mäts mot, så det är värt att lägga en minut på att få den rätt.

Verktyget heter och ligger överst i listan till vänster. Håll Shift för att låsa riktningen till jämna 15°. Klicka första punkten igen, tryck Enter eller dubbelklicka för att sluta polygonen.

Ritytan mitt under att tomtgränsen klickas ut: två hörn satta, linjen på väg till nästa punkt med längden 34,06 m utskriven, och en hjälptext högst upp.
Längden visas medan du drar, och hjälptexten uppe säger vad Backsteg, Alt och Shift gör.
Popovern Visa på ritningen med reglagen Tomtgräns, Sidlängder och Tomtarea, var och en med en förklaring.
Tre reglage, var för sig. Måtten från byggnaden till gränsen styrs inte härifrån, de ritas alltid.

När den är klar ritas den inte ut, eftersom kartan redan har gränsen. Under Visa slår du på gränsen, sidlängderna och tomtarean var för sig, och det du slår på följer med till PDF:en. Slå på gränsen när du vill dra i hörnen.

Tomtarean räknas ur polygonen du klickat ut, inte fastighetens registrerade area. Behöver ritningen den rätta arean skriver du in den som text.

Placera byggnaden

Välj rektangel och dra upp den, eller klicka för en standardstorlek på 5 × 2 m. Skriv sedan in exakta mått i panelen till höger. Skriver du 4 och 6 är byggnaden 4 × 6 meter, oavsett hur du råkade dra.

Det finns också cirkeln för träd och brunnar, och ytan med flera hörn för oregelbundna byggnader.

Streck ritar häck, staket och mur. Samma väljare rymmer också ledningar: el, tele, vatten, spillvatten, dagvatten, fjärrvärme och gas, var och en i egen färg och eget mönster. Välj typ innan du klickar ut sträckningen.

Ett streck sluts inte som en yta gör. Det avslutas genom att du klickar på den sista punkten igen, med Enter, med högerklick eller på knappen Klar. Två punkter räcker för ett rakt streck.

Symboler för brunn, dagvattenbrunn, träd, stolpe, höjdpunkt och gränsmarkering ligger bakom sin egen knapp.

Väljaren för streck och ledningar med alternativ för häck och staket samt el, tele, vatten, spillvatten, dagvatten, fjärrvärme och gas, var och en med sin egen färg och sitt mönster.
Häck och staket ligger i samma väljare som ledningarna.
Symbolväljaren med brunn, dagvattenbrunn, träd, stolpe, höjdpunkt och gränsmarkering.
Brunn, dagvattenbrunn, träd, stolpe, höjdpunkt och gränsmarkering.

Med textverktyget sätter du namn på det du ritat: ”BOSTADSHUS”, ”NY GARAGE”. Texthöjden anges i millimeter på papperet: 3,5 mm blir 3,5 mm oavsett skala.

Objektpanelen med fält för namn, bredd, längd och vridning, och den uträknade byggnadsarean.
Bredd och längd skrivs in i meter, arean räknas ut.

Panelen till höger hör till det som är markerat: namn, mått och vridning, med byggnadsarean uträknad undertill.

Objektet kan också dras med musen, vridas med det översta handtaget och flyttas med piltangenterna, 0,1 m per tryck och 0,01 m med Shift.

Listan över ritade objekt med namn, mått och en papperskorg per rad.
Markera och ta bort objekt utan att träffa dem med musen.

Längst ned i panelen ligger listan över allt du ritat. Därifrån markerar och tar du bort objekt utan att träffa dem med musen, vilket hjälper när en symbol är för liten att pricka.

Måttsätt avstånden till gränsen

Det här är det som avgör om ritningen går igenom. Panelen listar avståndet till de fyra närmaste sidorna av tomtgränsen, namngivna efter väderstreck. Skriv in ett mått och tryck Enter så flyttas byggnaden exakt dit.

Låset bredvid varje mått håller kvar avståndet. Byggnaden glider då längs gränsen utan att komma närmare eller längre bort, och måttet står kvar även när du skriver in ett annat.

Två lås samtidigt bestämmer läget helt. Vill du ha 1 m till västra gränsen och 2 m till södra räknas båda ut i ett svep, och byggnaden sitter sedan fast i hörnet tills du låser upp.

Ritytan med en byggnad låst 2 meter från norra gränsen, måttet utritat i rött från båda hörnen, och panelen där avståndet står inskrivet med hänglåset aktiverat.
Måttet är inskrivet, inte draget. Hänglåset håller kvar det, ögat bredvid döljer det på ritningen.

Fördjupning

Vad som följer med till ritningen

Reglaget Måttsätt på ritningen i objektpanelen, påslaget, med förklaringen att objektets egna mått och avstånden till tomtgränsen står kvar och följer med till PDF:en.
Gäller både objektets egna mått och avstånden till tomtgränsen.

Längst ned i objektpanelen ligger reglaget Måttsätt på ritningen. Det avgör om måtten står kvar eller bara visas medan objektet är markerat. Är det avslaget ritas objektet ut på PDF:en, men utan en enda siffra.

Byggnader och ytor får det påslaget när du ritar dem, symboler avslaget. Är det brunnens avstånd som ska stå på ritningen markerar du brunnen och slår på reglaget.

Fördjupning

Mått mot annat än tomtgränsen

Längst ned i avståndspanelen ligger Avstånd till andra objekt med allt annat du ritat och hur långt bort det är: en brunn, ett hus, vad som helst. Klicka på det du vill måttsätta mot, så ritas ett lila mått ut som räknas om när något flyttas.

Måttet följer med till PDF:en oavsett reglaget ovan. Blir det för många streck döljs varje mått mot tomtgränsen för sig med ögat bredvid måttet; ett låst avstånd går inte att dölja.

Ritytan där avståndet mellan en byggnad och en brunn är måttsatt i lila, utöver de röda måtten till tomtgränsen.
Måttet mellan byggnaden och brunnen ritas i egen färg.

Fördjupning

När tomten inte har räta vinklar

Varningsruta i panelen: Hörnen ligger 2,0 m och 2,55 m från gränsen, med knappen Ställ parallellt med norra gränsen.
Rutan dyker upp när hörnen hamnat olika långt bort.

Står byggnaden snett mot en gräns ligger dess två hörn olika långt bort, och då är ”1 m från gränsen” tvetydigt. Panelen säger till när det händer och skriver ut båda hörnens avstånd, med knappen Ställ parallellt intill. Den vrider byggnaden tills långsidan följer gränsen, så att hörnen hamnar på samma avstånd.

Är tomthörnet inte rätvinkligt kan byggnaden bara vara parallell med en gräns i taget. Ställ den parallellt med den gräns där avståndet är mest kritiskt; mot den andra blir hörnen några centimeter olika, och panelen visar hur mycket.

Fyll i ritningshuvudet

Fastighetsbeteckning, vad ritningen visar, skala, datum och vem som upprättat den. I samma dialog ställer du in pappersformat, utskriftsskala och norrpilen.

Dialogen för ritningshuvudet med fält för fastighetsbeteckning, adress, upprättad av och datum, samt pappersformat, orientering och utskriftsskala.
Uppgifterna, pappersformatet, skalan och norrpilen i samma dialog.

Ritningshuvudet är rutan längst ned på det utskrivna bladet. Uppgifterna sparas med ritningen och står kvar nästa gång du öppnar den.

Pappersformat och utskriftsskala ligger i samma dialog eftersom de hör ihop på bladet. Under valen står hur stort område arket rymmer i verkligheten: får tomten inte plats på A4 i 1:400 gör den det i 1:500, eller på A3.

Norrpilen visar åt vilket håll norr ligger. 0° betyder rakt uppåt, vilket stämmer för de flesta kommunkartor. Vrid den om din karta ligger snett.

Skalstocken, linjalen med 0–10–20 m, ritas ut automatiskt och går att mäta mot även om utskriften skalats om.

SH och FSH, sockelhöjd och färdig sockelhöjd, är grundens höjd över nollplanet, det som skrivs ”+24,50” inuti byggnaden. Lägg till den på nya byggnader i objektpanelen om kommunen efterfrågar det.

Skapa PDF:en

Knappen Visa PDF skapar ritningen i vald skala och visar den innan du laddar ned den. Skriv ut i 100 procent och kontrollera skalstocken med en linjal.

Förhandsvisningen är den riktiga filen, renderad. Ser den rätt ut laddar du ned den därifrån. Får inte allt plats säger appen till: välj A3 eller en mindre skala, 1:500 i stället för 1:400.

Skriv ut i 100 %, inte ”anpassa till sida”. Mät sedan skalstocken med en linjal. Stämmer 0–10 m har utskriften behållit skalan.

Förhandsvisning av den färdiga ritningen med norrpil, skalstock och ifyllt ritningshuvud, och byggnaden måttsatt 2 meter från gränsen i båda hörnen.
Bladet som det kommer ut ur skrivaren, med norrpil, skalstock och ifyllt ritningshuvud.

Fördjupning

Fasadritningar ur planen

Situationsplanen räcker sällan ensam. Ska något byggas vill kommunen också se det rakt framifrån, ett blad per väderstreck.

Markera byggnaden och tryck Ange höjd och tak. Fyll i taktyp, takfotshöjd och nockhöjd, och gärna fasadbeklädnad, kulör och takbeläggning. Skapa fasadritningar ger fyra blad med konturen hämtad ur planens mått. De kan alltså inte råka bli ett annat hus än det du ritat.

På bladen klickar du ut fönster, dörrar och portar. De hamnar på rätt höjd över marken direkt, och måtten skriver du om i panelen. Materialvalet syns: stående träpanel ritas som stående panel, takpannor som takpannor.

Ett fasadblad i verktyget: garage med stående panel, takpannor, sockel, fönster, dörr och garageport, måttsatt i millimeter.
Fyra blad skapas ur planens mått. Panelen och takpannorna kommer från materialvalet, öppningarna klickar du ut.

Bladen mot de fyra väderstrecken visar byggnaden från var sitt håll. Långsidan får takets band och gaveln dess triangel. Byter du material ritas ett annat hus, utan att måtten rörs.

Fasadbladet mot öster: gaveln med takets triangel i takpannor och väggen i stående panel.
Samma byggnad från gaveln. Taket blir en triangel och mönstret följer den.
Samma fasad med puts och falsad plåt: slät vägg och tak med breda skivdelningar.
Puts och falsad plåt i stället. Ett annat materialval ritar ett annat hus.

Fasadbladen måttsätts i millimeter, som bygghandlingar brukar. Höjden över nollplanet skrivs ut om byggnaden fått en sockelhöjd.

Lutande tomt

Marklinjen ritas vågrät. Lutar tomten markerar du linjen och drar ner änden på den låga sidan, med Shift nedtryckt om du vill dra rakt. Bryter marken någonstans dubbelklickar du på linjen där, så får du ett hörn till att dra i. Dubbelklick på ett hörn tar bort det igen. Väggen följer med ner till marken av sig själv: panelen slutar där den slutade, och det som fyller ner till marken ritas slätt, som grund. Inget ritas under marken.

Vill du ha det exakt skriver du in nivån vid varje punkt eller lutningen i grader i panelen, och Gör vågrät tar tillbaka linjen om ett drag blev fel.

Fasadblad där marklinjen är markerad med tre handtag: vågrät fram till ett hörn under huset, sedan sluttande, och väggen ritad ner till den sluttande marken. Panelen visar stegen under rubriken Lutande tomt.
Ett dubbelklick där marken bryter, änden nerdragen. Grunden fyller ner till marken, slät.

Sockeln får sin höjd på bladet, markera den och skriv in Synlig sockel. Slår du på Följer marken blir sockeln lika hög längs hela huset och panelen slutar lika högt över marken hur den än lutar, som på ett hus på grundmur i en slänt. Avstängt är sockelns överkant vågrät, som på ett hus på platta.

Befintlig marknivå ritar du som ett eget streck och slår på Streckad, så redovisas den bredvid den blivande.

Kortkommandon

Shift
Låser riktningen till 15° när du ritar och vrider, och till rakt upp eller rakt åt sidan när du drar ett hörn
Enter
Avslutar en polygon eller linje
Backsteg
Ångrar senaste punkten medan du ritar
Esc
Avbryter verktyget eller avmarkerar
Piltangenter
Flyttar 0,1 m, med Shift 0,01 m
Delete
Tar bort markerat objekt
Cmd/Ctrl + D
Duplicerar markerat objekt
Cmd/Ctrl + Z
Ångrar, med Shift gör om

Vad kommunen vill se

Kraven varierar något mellan kommuner. Fråga din handläggare om du är osäker. De svarar oftast gärna, och det är billigare än en komplettering.

Hittade du inte svaret? Skicka feedback, så svarar vi.

Börja ritaOm situationsplanerAttefallshusFasadritningar