En situationsplan visar tomten uppifrån med byggnaderna utsatta. Det kommunen framför allt granskar är avståndet från det du vill bygga till fastighetsgränsen — därför är hela verktyget byggt kring just det måttet.
Beställ en tomtkarta eller nybyggnadskarta från din kommun. Du får oftast en PDF från kommunens karttjänst, med kartan i en angiven skala som 1:400 eller 1:500. Spara filen — det är den du bygger vidare på.
Dra in filen på ritytan. PDF, PNG och JPEG fungerar.
Skala är förhållandet mellan ritningen och verkligheten. I 1:400 motsvarar en centimeter på papperet 400 centimeter, alltså fyra meter, i verkligheten.
För en PDF vet appen sidans fysiska mått, så det räcker att välja kartans skala — resten räknas ut exakt. För en bild finns inga fysiska mått att gå på, och då behövs antingen bildens upplösning eller en kalibrering: klicka två punkter med känt avstånd, till exempel skalstockens ändar, och skriv in hur långt det är i verkligheten.
Kontrollmåttet i dialogen — "Underlaget blir 84,0 × 118,8 m" — är värt att läsa. Ser siffran orimlig ut är skalan fel, och då blir varje mått du sätter efteråt också fel.
Klicka runt tomten längs de streckade fastighetsgränserna på kartan. Håll Shift för att låsa riktningen till jämna 15°. Klicka första punkten igen, tryck Enter eller dubbelklicka för att sluta polygonen.
När gränsen är klar visas varje sidas längd och tomtens area, och du kan dra i hörnen för att justera. Det är den här polygonen alla avstånd mäts mot, så det är värt att lägga en minut på att få den rätt.
Välj rektangel och dra upp den, eller klicka för en standardstorlek på 5 × 2 m. Skriv sedan in exakta mått i panelen till höger — skriver du 4 och 6 är byggnaden 4 × 6 meter, oavsett hur du råkade dra.
Det finns också cirkel för träd och brunnar, och en yta med flera hörn för oregelbundna byggnader.
Streck ritar häck, staket och mur — men samma väljare rymmer också ledningar: el, tele, vatten, spillvatten, dagvatten, fjärrvärme och gas, var och en i egen färg och eget mönster. Välj typ innan du klickar ut sträckningen. Kom ihåg att ritningen är en skiss och inte en utsättning — beställ kabelanvisning innan du gräver.
Symboler för brunn, dagvattenbrunn, träd, stolpe, höjdpunkt och gränsmarkering ligger bakom sin egen knapp.
Textverktygetsätter namn på det du ritat — "BOSTADSHUS", "NY GARAGE". Texthöjden anges i millimeter på papperet, som på en bygghandling: 3,5 mm är 3,5 mm oavsett om ritningen är i 1:200 eller 1:500.
Markerade objekt kan dras, vridas med det översta handtaget och flyttas med piltangenterna — 0,1 m per tryck, 0,01 m med Shift.
Det här är det som avgör om ritningen går igenom. Panelen till höger listar avståndet till tomtgränsens fyra sidor, namngivna efter väderstreck. Skriv in ett mått och tryck Enter så flyttas byggnaden exakt dit.
Låset bredvid varje mått håller kvar avståndet. Med ett lås glider byggnaden längs gränsen utan att komma närmare eller längre bort — praktiskt när du vet att du måste hålla 4,5 m men inte bestämt var längs tomten den ska stå. Låset gäller också när du skriver in ett annat mått, vilket är hela poängen: annars motverkar de två varandra.
Två lås samtidigt bestämmer läget helt. Vill du ha 1 m till västra gränsen och 2 m till södra räknas båda ut i ett svep, och byggnaden sitter sedan fast i hörnet tills du låser upp.
Få tomter är rektangulära. Står byggnaden snett mot en gräns ligger dess två hörn olika långt bort, och då är "1 m från gränsen" tvetydigt — vilket hörn menas?
Panelen säger till när det händer: "Hörnen ligger 1,01 m och 1,19 m från gränsen", med knappen Ställ parallellt intill. Den vrider byggnaden kring sin egen mittpunkt tills långsidan följer gränsen, så att båda hörnen hamnar på exakt samma avstånd. Det är så kommunens exempelritning ser ut — byggnaden placerad parallell med fastighetsgränserna.
Är tomthörnet inte rätvinkligt kan byggnaden bara vara parallell med en gräns i taget. Ställ den parallellt med den gräns där avståndet är mest kritiskt; mot den andra blir hörnen några centimeter olika, och panelen visar hur mycket.
Måtten ritas ut från byggnadens hörn rakt ut till gränsen, med sneda ändmarkeringar. Får siffran inte plats mellan markeringarna flyttas den utanför, med en förlängningslinje — precis som på en handritad bygghandling.
Reglaget Måttsätt på ritningen avgör om måtten står kvar eller bara visas när objektet är markerat. Det gäller både byggnadens egna mått — bredd och längd — och avstånden till tomtgränsen. Handläggaren vill oftast se båda.
Ritningshuvudet är informationsrutan längst ned på den utskrivna ritningen: fastighetsbeteckning, vad ritningen visar, skala, datum och vem som upprättat den. Handläggaren behöver den för att veta vad hen tittar på.
I samma dialog ställer du in pappersformat och utskriftsskala, samt norrpilen. Norrpilen visar åt vilket håll norr ligger — 0° betyder rakt uppåt, vilket stämmer för de flesta kommunkartor.
Skalstocken, linjalen med 0–10–20 m, ritas ut automatiskt. Den finns med som en säkerhet: om ritningen skrivs ut i fel storlek stämmer inte längre "1:400", men skalstocken krymper med ritningen och går fortfarande att mäta mot.
SH och FSH— sockelhöjd och färdig sockelhöjd — är grundens höjd över nollplanet, det som skrivs "+24,50" inuti byggnaden. Lägg till den på nya byggnader i objektpanelen om kommunen efterfrågar det.
Knappen PDF skapar ritningen i vald skala, med ritningshuvud, norrpil och skalstock. Får inte allt plats säger appen till — välj då A3 eller en mindre skala, till exempel 1:500 i stället för 1:400.
Skriv ut i 100 %, inte "anpassa till sida". Annars stämmer inte skalan längre. Kontrollera med en linjal mot skalstocken innan du skickar in.
Kraven varierar något mellan kommuner. Fråga din handläggare om du är osäker — de svarar oftast gärna, och det är billigare än en komplettering.