Attefallshus

Att en åtgärd är bygglovsbefriad betyder inte att den är handlingsbefriad. För ett attefallshus lämnar du in en anmälan, får ett startbesked, och först då får du börja bygga. Bygger du innan startbeskedet kan det bli byggsanktionsavgift.

Anmälan innehåller normalt en situationsplan och fasadritningar, ofta också en planritning. Det är alltså i praktiken samma ritningsarbete som ett litet bygglov, bara en annan blankett.

Huvudregeln är att ett attefallshus ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen. Vill du bygga närmare krävs att grannen ger sitt medgivande — och det medgivandet bör du ha skriftligt, inte muntligt över häcken.

Mot gata, väg eller allmän plats gäller inte grannmedgivande. Där är avståndet något du behöver stämma av med kommunen.

Det är därför avståndsmåttet är det handläggaren tittar på först. Ligger byggnaden 4,4 meter från gränsen på din ritning har du ett ärende som stannar upp.

Siffrorna här är de allmänna reglerna. Din detaljplan kan säga något annat, och reglerna ändras. Fråga alltid din kommuns bygglovsenhet innan du bygger — de svarar oftast gärna, och det är billigare än en komplettering.

Attefallshuset har en övre gräns för byggnadsarea och för nockhöjd, och friggeboden — den mindre, helt lovfria byggnaden — har egna, lägre gränser. Exakta värden ändras över tid och står alltid aktuella hos Boverket och din kommun, så leta upp dem där i stället för att lita på en siffra du läst någonstans.

Det spelar också roll var du bor. Inom detaljplan kan planen begränsa hur mycket som får byggas. I kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan attefallsreglerna vara satta ur spel helt, och då krävs bygglov ändå. Strandskydd gäller oavsett vad byggreglerna säger.

På situationsplanen: tomtgränsen, det befintliga bostadshuset, attefallshuset med sina mått, och avståndet från attefallshusets hörn ut till de gränser det ligger nära. Namnge byggnaderna så handläggaren ser vad som är nytt.

På fasadritningarna: byggnaden sedd rakt från varje håll, med takfotshöjd och nockhöjd måttsatta och marklinjen inritad. Kommunen använder dem för att bedöma höjden.