Ett staket är oftast fritt. Ett plank är det sällan, och skillnaden sitter inte i vad du kallar det, utan i hur mycket man kan se igenom det och hur högt det är. Ska du söka lov vill kommunen se sträckningen på en skalenlig ritning.
Gränsen mellan staket och plank handlar om genomsiktlighet. Ett glest staket där man ser igenom räknas normalt inte som plank; en tät konstruktion gör det, oavsett material. En mur är en konstruktion som håller emot, antingen fristående eller som stödmur mot en nivåskillnad.
Var gränsen går i höjd, och vad som gäller närmast tomtgräns, styrs av detaljplanen för ditt område. Två grannfastigheter i samma kommun kan ha olika svar.
Stödmurar bedöms ofta hårdare än fristående murar, eftersom de ändrar marknivån. Ändrar du marknivån mer än obetydligt kan det dessutom krävas marklov för själva schaktningen eller fyllningen. Det är ett eget ärende vid sidan av muren.
Höjdgränser och undantag står i din detaljplan och tolkas av kommunen. Fråga bygglovsenheten innan du köper virke. Det är den enda upplysning som gäller just din fastighet.
Höjden hör egentligen hemma på en fasad- eller sektionsritning, men själva sträckningen och avstånden hör hemma på situationsplanen. De flesta kommuner vill ha båda.
Öppna kartunderlaget och klicka ut tomtgränsen. Sträckningen ritar du med streckverktyget. Det är gjort för häck, staket och mur, och visar längden på varje delsträcka medan du klickar.
Ska planket stå ett bestämt avstånd från gränsen är det enklare att rita det som en smal rektangel, för då kan du skriva in avståndet i stället för att pricka det med musen, och måtten ritas ut från båda hörnen.
Står konstruktionen närmare gränsen än 4,5 meter kan ett medgivande behövas, och då finns en blankett att skriva ut. Se även vad en situationsplan ska innehålla.
Öppna kartan du fått från kommunen, sätt skalan och placera byggnaden med exakta avstånd till tomtgränsen.
Öppna ritverktyget